PRAO redogörelse - 99

I den svenska läroplanen ingår det att man som elev under en två veckors period pröva på det dagliga arbetslivet på något företag. Till detta hör att man skriver en redogörelse, som beskriver arbetet man utfört.

Praoredogörelsens mål är att:

 

Alla praoredogörelser bör ta med ett par viktiga punker. Vilka punkter du väljer beror på vilken praoplats du har.

Om du praoar på tex en bensinmack, så är det viktigt med:

Nu hamnade inte jag på en bensinmack - utan däremot på CID (= Centrum för användarorienterad IT-Design). I mina arbetsuppgifter ingår att assistera, observera och dokumentera verksamheten.

På CID på KTH, så är det däremot en självklarhet att ingen av professorerna eller forskarna är med i facket. Det finns inte heller några officiella chefer. Alla ansvarar för att allt blir klart.

Egentligen kan man inte konkret säga vad var och en håller på med. Alla på CID arbeter på olika projekt, och när projektet är klart börjar man på något nytt. I vissa projekt är de flesta på CID inblandade, och på andra är det bara några stycken. Nästan alla på CID har själva genom erfarenhet och utbildning specialiserat sig inom ett visst område. Därför är det svårt att driva ett projekt alldeles själv. Man kan t.ex. säga att designarna är beroende av programmerarna för att få sina designidéer testade i datorn.

Under tiden som man arbetar med ett projekt måste förbereda sig för framtiden genom att ansöka om nya projekt. , men man får inga nya pengar förrän man är klar med sitt gamla projekt. Man har inte några fasta arbetstider, om man inte undervisar. Detta medför att man själv ansvarar för det man gör, och gör man inget, kan det leda till att man inte får några mer pengar till sin forskning. Med hjälp av internet kan man från t.ex. sin bostad logga in i vilken dator som helst som är kopplad till CID's lokala nätverk. Följden blir att det ibland kan bli nästan tomt vid skrivborden på avdelningens kontor därför att folk arbetar hemifrån - eller "på distans" - som man säger.